Ångest över Allan
Fredag morgon, klockan är halv åtta. Ångest! Iklädd svartkrullig peruk, pappas glasögon och kavaj från 70-talet och en bred overkligt ful slips. Hur tänkte jag nu? Hur tänkte jag?
Man ska aldrig planera grejer på kvällen. Då känns allt ok, rent av festligt, på morgonen däremot känns det bara jobbigt.
Varför?
Jo, för att liva upp skolans "Storsjung" har jag hört mej själv tacka ja till att leda dessa tillställningar och då få för mej att dessutom klä ut mej.
Varför en gång till? Hade jag inte lärt mej en läxa efter förra gången, då jag utklädd till bussguide (denna gång i mina egna glasögon från 1985) ledde vårterminens sångstund för ca 300 elever och lärare. Nej. För om sanningen ska fram så är det så fruktansvärt kul när jag väl står där.
Tack vare det klassiska bananskalshalkandet, så fick jag hastigt och lustigt leda allsång för alla Hjo´s fritidsbarn för ett par år sedan och på den vägen är det.
Men Allsång med Allan blev succé och jag är numera världskändis på Häggetorpsskolan.
Kan se min framtid som pigg pensionär ledandes allsång på äldreboenden. Ha, ha...
/Elin