Sommar, sommar, sommar...
Jag erkänner. Jag är väderberoende. Mår bäst om det är en kall och snöig jul. Eller om semestern är varm och solig. Jag kan deppa ihop om regnet öser ner även dag tre på tältsemestern, då huvudsysslan var beachvolleyboll. Eller när förberedelserna i trädgården inför systerns kalas var helt förgäves (det ord som är det närmaste en svordom för min del) eftersom vädret ändrades från sitta-ute-bland-fina-kuddar till sitta-inne-som-vanligt. Då hatade jag Sverige och dess så kallade klimat. Vår ska vara vår, dvs lite varm, takdropp och solig. Sommar ska vara varm och solig. Hösten frisk och solig. vintern kall, snöig och ev solig.
Å andra sidan, visst är det underbart med en regnig dag på sommaren då man tillåts (?) vara inne och baka, pyssla, titta på film och faktiskt ligga i TV-soffan och läsa. Jag menar, det är ju nästintill straffbart om solen lyser.
Men dessa dagar vi haft nu....
Oj, vad jag har njutit! Morgonpromenad med trollungen som vaknar tidigt hur sent han än lägger sej. Som går från sovande till promenadfärdig på 2 sek. Brås inte på sin far. (Fadern, tillika min man har deklarerat att han har fått en vuxendiagnos; L.A.T)
Kvällspromenad med mannen (som trots sin diagnos är den bäste) i den ljumna natten. Och hela dagen däremellan. Häääärligt!
Jag fick lite ångest idag att det skulle ta slut. Luften kändes ju lite kyligare idag. Inte undra på det, det var ju bara 23 grader ute.
/Elin
PS. Väderflicka är nog inte ett passande yrke för mej. Tjurig så fort det slaskar och euforisk när termometern visar över 25 grader.
