elins eskapader

Idag gav vi oss ut på en liten utflykt. Mannen i familjen hade en egen utflykt. Mannen som med jämna mellanrum snöar in nåt kolossalt på nån ny hobby, oftast åt det sportiga hållet, har nu betuttat sej i frisbeegolf. Jag har svårt för sporter som kräver tålamod och hög koncentration och tjurar därför ihop efter ett par hål på frisbeegolfens 18-hålsbana. Arton!!! Men som alltid blir min man bra på det han ger sej in på, riktigt bra, och det är ju kul. Lite avis... Men som sagt, resten av familjen, vi som har mer eller mindre koncentrationssvårigheter tog våra cyklar och cyklade till barnens och min skola. Där har det (äntligen) byggts en ny skogsbana som vi ville testa. Träffade tre andra mammor, pratade lite, barnen lekte och det var härligt. Så var det dags för fika, vi satte oss på några stockar brevid fikabordet där två av mammorna dukade upp sitt fika. Typ Festis, gifflar och Mariekex. Då började mina prettopoäng rusa i höjden och jag skämdes nästan när jag ur min hemsydda påse plockade upp egengjord jordgubbsaft, nybakade kanelbullar och marshmallows på pinne doppade i choklad och strössel. Själv drack jag vatten och åt en liten, något nyttigare kaka. Jag kände mej som de 42 år jag också är. Präktig. Och min Ecco-sandaler hade jag på mej.....

Jag känner inte dessa mammor så de vet ju inte att jag inte alltför sällan är så oplanerad att jag får åka vägen om Ica, köpa ovan nämnda köpefika och lägga i en plastpåse eftersom jag som vanligt glömt att ta med mina hemsydda miljövänliga varianter till påse. De vet inte att jag tidigare provsmakat den söta saften ett par gånger och norpat flera något nyttigare kakor ur frysen. Fast de kanske inte heller vet att jag är präktiga 42 år 😄